Mats Reimer

För ett tag sedan ramlade jag på en blogg på Dagens Medicin som gett mig stor behållning men också stort förtret. Mats Reimer är barnläkaren från Mölnlycke som bloggar flitigt om alternativ medicin. Ur ett evidensbaserat medicinskt perspektiv så klart. En del av det han skriver är intressant, en del känns lite tvivelaktigt och en del får mig att vilja lägga ner allt.

Lustigt nog presenteras den med orden

bloggen diskuterar ofta alternativ medicin i svensk sjukvård

Ifrågasätter skulle nog vara ett mer passande ord och inget illa om det, men tonen är hård. Framförallt mot Kiropraktorer men även Homeopater, Healers och allt annat som kommer i Mats väg. Osteopater har också fått sin släng av sleven, fast där har han hållit sig förhållandevis mild.

Några av mina favoriter:

Om kiropraktorer som behandlar ADHD

Om forskning på Sahlgrenska kring CST

Om akupunktur vid Blekinge sjukhus

Om HSV förslaget till Kiropraktorutbildning

Om behörighetsutredningens avslag för legitimering av Osteopater

Om BOT-avdrag för chakrabalansering

Om Kiropraktiska subluxationer

Om CST på KI

Och så vidare, och så vidare...

Men det finns en hel del att hämta. Intressanta länkar, utdrag ur publicerad forskning samt löjligt långa diskusioner där det handlar om att trycka ner eller bli nertryckt. Hursomhelst ett bra sätt att hålla sig á jour med dagens alternativmedicin, om man pallar trycket.

Ännu en (halv)års tenta

Idag skrev vi vår sista halvårstenta och som det ser ut vår sista teoretiska tenta för hela utbildningen, om skolan inte lägger till en i PGDO delen. Den kändes lite som en favorit i repris. Herr C söker med följande symtom, vad är din diff diagnos? Vilka testa behöver du göra för att utesluta och innesluta? Fröken C har en ökad kyfos i bröstryggen och en höger lateralflektion, hur påverkas hennes fysiologi? Vilken är din behandlingsplan?

Ganska straight forward med andra ord och som vanligt alldeles för kort tid att skriva på. 2 timmar och 30 minuter, 2 uppgifter, 60 och 40 poäng. Första jag gjorde var att räkna på tiden. 30 minuter för att läsa igenom samtliga cases, anteckna och välja vilka jag ville skriva om. 1 timme och en kvart att skriva om det första caset, 45 minuter för att skriva om det andra. Det sprack så klart och case 2 blev lidande, som alla andra tentor med det här formatet, effektiv tid blev nog inte mer än 30 minuter och jag hann inte läsa igenom mina svar heller.

Och det är klart i en kliniksammanhang tar det ju inte så här lång tid, men att skriva ner alla resonemang, förklara skriftligt hur tester går till och fungerar och varför man gör dem tar väldigt lång tid.

Bra hade varit en timme till att skriva på. Då hade jag nog fått fram lite mer värdiga svar, framförallt på case 2 där det handlade om mer osteopatiska resonemang. Den del där man kanske behöver tänka igenom allt en extra gång och titta igenom vad man skrivit.

Men nu är det klart och det är väl bara hoppas på ett godkänt resultat.

Ovetenskaplig humbug?

Som svar till kommentar i nedanstående inlägg vill jag presentera några publicerade artiklar om effekterna av Osteopatisk behandling.

Keays AC, Neher JO. Is osteopathic manipulation effective for headaches?
J Fam Prac 2008;57(3):190-191.

Anderson RE, Seniscal C. A comparison of selected osteopathic treatment and relaxation for tension-type headaches.
Headache 2006;46:1273-1280.

Astin JA, Ernst E. The effectiveness of spinal manipulation for the treatment of headache disorders: a systematic review of randomized clinical trials. Cephalalgia 2002;22:617.

Bove G, Nilsson N. Spinal manipulation in the treatment of episodic tension-type headache. A randomized controlled trial.
JAMA 1998;280:1576.

Nelson CF, Bronfort G, Evans R, et al. The efficacy of spinal manipulation, amitriptyline, and the combination of both therapies for the prophylaxis of migraine headache.
J Manipulative Physiol Ther 1998;21:511.

Vick DA, McKay C, Zengerle CR. The safety of manipulative treatment.
JAOA 1996;96:113-115

Boline PD, Kassak K, Bronfort G, et al. Spinal manipulation vs. amitriptyline for the treatment of chronic tension-type headaches: a randomized clinical trial.
J Manipulative Physiol Ther 1995;18:148.

Sucher BM. Thoracic outlet syndrome. JAOA 1990;90:686-704.

Dobrusin R. Osteopathic approach to conservative management of thoracic outlet syndromes.
JAOA 1989;89:1046-1057.

Korr IM. Somatic dysfunction, osteopathic manipulative treatment, and the nervous system.
JAOA 1986;86:111-114.

Elkiss M, Jerome J. Chronic back pain syndrome.
Mich Osteopathic J 1978:21-28.

Parker GB, Tupling H, Pryor DS. A controlled trial of cervical manipulation for migraine.
Aust N Z J Med 1978;8:589.

Patterson MM. A model mechanism for spinal segmental facilitation.
JAOA 1976;76:62-72.

Lay E. Osteopathic management of trigeminal neuralgia.
JAOA 1975;74:373-389.

Denslow JS. Pathophysiologic evidence for the osteopathic lesion.
JAOA 1975;74:415-421.

Denslow JS. Neural basis of somatic component in health and disease and its clinical management.
JAOA 1972;72:149-156.

Miller H. Head pain.
JAOA 1972;72:135-143.

Om du behöver mer är det bara säga till, det finns hur mycket som helst på lager. Du får gärna utveckla dina idéer om vilken "vetenskaplig" utbildning jag borde gå istället, det skulle vara bra att veta vad mina alternativ är.

Intressant artikel

En av mina patienter på elevkliniken fick tips om denna artikel:

artikel i Aftonbladet

Man undrar om det var placeboeffekten eller om det bara var så att han skulle ha gjort en fullständig återhämtning ändå, utan behandling.

Jag är ingen stor vän av kvällstidningarna ska jag erkänna, men det är ganska sensationellt att en person kan fösas runt i vården i 20 år och bara bli värre och värre för att sedan få hjälp och bli bra på några månader.

Fast det är ju bara en person och det säger ju, som vi vet, ingenting. Eller?

Min patient kunde nöjt säga till sin dotter; "jag går redan hos en Osteopat"

Utdrag ur Kompetens och Ansvar

Utdrag ur SOU 2010:65 (Reglering av ytterligare yrkesgrupper) som kom förra veckan:

4.5.6 Osteopater
Allmänt om osteopati
Osteopati som behandlingsform bygger på att kroppen är en enhet där alla delar hänger ihop och är beroende av varandra. Rörelseapparaten, cirkulationen och nervsystemet bildar en dynamisk helhet.
Man utgår vidare ifrån att kroppen har en självläkande förmåga och den viktigaste uppgiften för en osteopat är att hitta orsaken till vad som hindrar kroppen från att läka sig själv.
Syftet med den osteopatiska behandlingen är att undanröja störningar i kroppen och öka dynamiken. Därigenom ska människans självreglerande och självläkande kraft aktiveras. Bland de behandlingar som osteopater använder sig av finns exv. manipulation som innebär snabba, lätta och specifika rörelser som ska återställa en
normal rörlighet i leder där rörelseförmågan är nedsatt. Manipulation används bl.a. vid behandling av nacke och ländrygg. En annan behandling är visceral behandling som ska motverka obalanser och nedsatt rörlighet mellan organ. Behandlingen används bl.a. för att motverka matsmältningsproblem, diarré, inkontinens, infertilitet och
huvudvärk.

Enligt uppgift från Svenska Osteopatförbundet finns det ca 230 yrkesverksamma osteopater i Sverige. Även om det inte gått att få fram några exakta uppgifter torde i princip alla vara verksamma som enskilda yrkesutövare inom det privata.

Utbildning
Idag finns det två osteopatutbildningar i Sverige. De anordnas av Skandinaviska Osteopathögskolan i Göteborg och Stockholm College of Osteopathic Medicine. Utbildningen i Göteborg är fyraårig och bedrivs i samarbete med University of Wales som validerar utbildningen och som utfärdar examen Bachelor of Science Honours
Degree in Osteopathy för dem som genomgått utbildningen. Utbildningen i Stockholm är femårig och bedrivs i samarbete med University of Westminister och Brittish College of Osteopathic Medicin. Den som går utbildningen i Stockholm kan bl.a. få examen Diploma in Osteopathy. Enligt Svenska Osteopatförbundet har en klar majoritet av osteopaterna i Sverige utbildning från någon av de svenska osteopatutbildningarna. Skandinaviska Osteopathögskolan i Göteborg och Stockholm College of Osteopathic Medicine har idag inte examensrätt och osteopatutbildningarna är inte reglerade i högskoleförordningen.

Internationella förhållanden
Osteopater är reglerade i bl.a. USA, England, Schweiz och Island. I Finland har osteopater skyddad yrkesbeteckning sedan 1994. I Norge har osteopater ansökt om att få omfattas av bestämmelser om legitimation och frågan bereds för närvarande.

Framställningar
Svenska Osteopatförbundet har vid möten och genom skrivelser framfört önskemål om att osteopater ska bli ett legitimationsyrke. Enligt förbundet skulle bl.a. patientsäkerheten öka om osteopaterna kom under tillsyn. För legitimation talar också enligt förbundet den omständigheten att kiropraktorer och naprapater har legitimation, eftersom likheterna mellan dessa yrkesgrupper och osteopaterna är betydande.

Tidigare utredningar
1994 års behörighetskommitté behandlade frågan om legitimation för osteopater. I betänkandet Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. (SOU 1996:138) uttalade kommittén att antalet verksamma osteopater i Sverige var förhållandevis ringa (ca 55 st). Det fanns inte heller någon utbildning här i landet som motsvarade de krav som enligt kommittén borde ställas för att ett yrke ska kunna komma i fråga för legitimation. Kommittén ansåg därför inte att det fanns skäl att reglera osteopaternas verksamhet.

Våra överväganden
Tillsammans med kiropraktorer och naprapater hänförs osteopater ofta till verksamhetsområdet för manuell medicin. I Sverige finns ca 230 osteopater och de allra flesta har utbildat sig i Sverige. De arbetar i princip uteslutande som enskilda yrkesutövare utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Osteopater är en yrkesgrupp som är väl etablerad i stora delar av den engelskspråkiga världen, bl.a. i
England och i USA. De två osteopatutbildningar som anordnas i Sverige är relativt
omfattande sett till utbildningarnas längd och bedrivs i samarbete med utländska universitet. De är dock inte högskoleutbildningar i den meningen att de anordnas av ett svenskt universitet eller en svensk högskola enligt högskolelagen eller av en svensk enskild utbildningsanordnare med examenstillstånd enligt lagen om tillstånd
att utfärda vissa examina. Som vi nämnt ovan bör den utbildning som ska läggas till grund för legitimation för en yrkesgrupp i normfallet vara en sådan högskoleutbildning och enligt vår bedömning finns det, sett till patientsäkerheten, inga sakliga skäl att frångå detta för yrkesgruppen osteopater. Vi anser därför det i dagsläget saknas förutsättningar att införa legitimation för osteopater och vi
lämnar inte några förslag om behörighetsreglering för denna yrkesgrupp.

Spontana reaktioner:
Allmänt om osteopati - bättre research än HSV, men långt ifrån komplett. Osteopati är väl mer än manipulationer och viscerala tekniker?

Utbildningen i stockholm ger bara en DO. Varför nämns inte möjligheten till att ta en BSc(hons) sista terminen? Kanske skrevs innan den möjligheten fanns?

Internationella relationer - Osteopati regleras i USA, England, Schweiz och Island? Men Nya Zeeland, Australien, Frankrike, Tyskland, Kanada och så vidare? Island, för att det är ett nordiskt land eller?

Tidigare utredningar - 1994 var Osteopaterna för få och hade inga utbildningar i Sverige, men nu är de ju fyra gånger så många och har två!

Övervägandet - inga skäl att legitimera för patientsäkerheten känns trevligt men man hoppas att det inte är en missbedömning.
Skolorna är inte reglerade av högskoleverket. Suck. Högskoleverket vill inte reglera skolorna för att Osteopati inte är ett legitimerat yrke. Moment 22 någon?

Enligt google är Osteopati mest för din häst...

Blir lite nyfiken på hur det kommer sig att när man gör en sökning på "osteopat blogg" så får man upp mängder av träffar på hundar och hästar.

Cindy Jönsson behandlar Ivory, Bukefalos - forum för hästar, Osteopati för din hund är bara ett urval. Var finns alla bloggande Osteopater, de som behandlar människor?

Denna blogg kommer på plats 5. Inte så dåligt, men omkörd av djurskötare?

Själv har jag inget till övers för djur överhuvudtaget så vill du titta på fina hästar kan du alltid titta in här.

Research diary part 2

Research diary skrivs på engelska då allt material i uppsatsarbetet skall vara på just engelska.

Now the first part of the research project is finally settled. The proposal. I am pretty pleased with the outcome, especially the wording which I got quite a lot of help with. If I only could get help with the reading also...

I have chosen to keep my literature review to a realistic level of six books and actually feel a little stressed about how I am supposed to read these books on top of all the Osteopathic and medical literature that I need to read for our upcoming exams.

The title deserves mentioning:

What is higher in a higher education? A textual analysis of a report from the Swedish National Agency for Higher Studies.

Sounds pretty smart if you ask me.

Research diary part 1

Research diary skrivs på engelska då allt material i uppsatsarbetet skall vara på just engelska.

The last part of the course at SCOM includes a smaller research project and we have been encouraged to keep a research diary. It feels like a good idea to post it here, hopefully these lines can be useful for someone else in this situation further on.

My academical background is non-existant. I have no experience on reading academical texts and definitly no experience on writing them. I have never studied at a university and have never written for anyone else to read, let alone assess and review.

Lucky for me I live together with someone who has. My fiancée has written lots of essays, pretty darn good ones even, and knows her academic discourse inside and out. Hopefully, if I behave, she will help me out when I get stuck.

We have of course had several lectures on the subject of writing an essay, seems like fun once you get it down. I haven´t got it down yet. But I do have an idea of what to write about. A pretty darn good idea, if I may say so myself.

A while back I was browsing the internet and stumbled upon the Swedish National Encyclopedia. I can´t remember why I looked that page up but for some reason I took a peek at how they had defined Osteopathy.

You can read the short version here

What disturbed me was how they categorized Osteopathy as an alternative medicine with no scientifically proven results of treatment. This is of course incorrect, there are lots of published articles on the effects of Osteopathic treatment, but it made me think how the established institutions in Sweden perceive Osteopathy.

This made me think of a recent document where Osteopathy was degraded. Actually the correct term I think is trashed.

The college of Osteopathic medicine in Gothenburg, SKOS, had applied to be validated by the Swedish National Agency for Higher Education as an institution of higher education. The school was assessed by a committee but was denied on a whole list of reasons.

Nothing strange with this of course but the document ended in a way that raised many eyebrows. The committee described Osteopathy in a very strange and in many ways faulty manner.

So my idea is to take a deeper look into this document and hopefully find out what is really being said about Osteopathy by the committee and also find out what is being left out or said between the lines.

This could be interesting.

Tuffa tider kommer

Fick idag en mer klar bild av vad som väntar för resten av utbildningen. Och det är matigt.

I oktober ska vi ha en proposal klar för vår uppsats. Eller research som det kallas på SCOM. Då är det tänkt att man ska ha en bild av vad man vill skriva om och vilken metod man ska använda. För att komma igång rent språkligt ska vi hitta varsin publicerad artikel, helst relevant för uppsatsen och presentera den. På det ska vi ha en teoretisk tenta i det vi hunnit gå igenom inom kraniell osteopati. Vi försågs med en trave kompendier för att försäkra oss om att vi har all information vi behöver.

I november har vi vår EOY (end of year) exam där vi ska återigen kräkas ut allt vi läst på papper.

I januari har kursarna som går en termin före oss sin FOPE - Final Osteopathic Exam. En praktisk examination där man troligen ska kunna visa upp allt man lärt sig på 4 år. Vi gör vår i juni samtidigt som de gör sin FCCA - Final Clinical Competence Assesment. Vår FCCA blir efter sommaren. Klarar man sin FCCA som examineras av externa examinatorer från england får man sin DO och är klar för att börja jobba.

I maj ska uppsatsen vara inlämnad dessutom.

Det slutar förstås inte med att man tar sin DO, vi läser vidare en termin för en PGDO - Post Graduate Diploma in Osteopathy, som ska vara obligatorisk på något vis och där vi ska nå våra totalt 1000 timmar i klinik som är europeisk standard.

Här har vi dessutom blivit erbjudna att läsa en BSc conversion course på BCOM om man vill plocka ut en akademisk exam. Här gäller det framförallt att författa ytterligare en uppsats, eller bygga på den man redan skrivit.

Så helt plötsligt finns en ganska spikrak expressväg framför sig och att det är gasen i botten tills det är klart i stort sett.

När någon säger att de tänkt "dela med sig av sig själva lite" brukar jag blunda med öronen då det oftast handlar om något vulgärt eller opassande och är alltid mer information än jag behöver. Men nu ska jag dela med mig av mig själv lite.


Igår kväll såg nämligen min rygg ut såhär! Tro det eller ej men på den här bilden gör jag allt jag kan för att stå med lika mycket vikt genom bägge fötterna. Ont gjorde det också. Haltade runt i lägenheten som en 80-åring.

Don´t try this at home!

Tänkte passa på att utnyttja situationen och titta lite på vad som händer i den här ryggen, även om bilden inte blir helt fullständig eftersom jag inte tog någon bild från sidan.







Linjerna syns lite dåligt men man kan till att börja med se hur huvudet är sidböjt åt höger (titta på öronen). Skuldrorna är sneda tack vare den fina sidokurvan i bröstryggen och bäckenet har skjutit iväg åt höger. Det var dessutom rejält roterat och ländryggen var väldigt extenderad, vilket kanske inte riktigt syns på bild. Se hur mycket högre höger sida av bäckenet är jämnfört med vänster sida. Titta också på skillnaden på avståndet mellan underarm och sidan på kroppen!

Så här kan man förstås inte gå omkring och se ut, helt assymetrisk. Så jag slängde mig på luren till Osteopaterna Boulat/Littorin och fick tack och lov en tid till redan idag. Emma såg lite brydd ut när jag haltade in på kliniken men efter nästan en timmes jobb såg jag ut så här:


Hyfsat mycket bättre. Lateralkurvaturen har lagt sig avsevärt, höften har börjat komma tillbaka till mittlinjen, nacke och skuldror mer eller mindre jämna.

Det gör givetvis mindre ont, även om jag inte är fullt återställd. Ska tillbaka på måndag och är förhoppningsvis mer stabil i ländryggen tills dess.

Så stort tack till Emma Littorin!

Fler lärdomar att dra

En till praktisk årsexamination avklarad och åter igen nya lärdomar att dra:

1. Man får pluspoäng om man lyckas identifiera en sk. "Vagal response" hos sin patient (min blev vit i ansiktet) men minuspoäng om man fortsätter sin teknik i tron om att allt är ok (oavsett vad patienten säger).

2. Man kan alltid bli utsatt för att demonstrera de absolut svåraste teknikerna, oavsett hur mycket man intalat sig själv om att "så gör de väl inte, det är ju en millimeter tunn struktur bakom bakre bukväggen..."

3. Om patienten talar om att han har haft bilaterala subluxationer av acromio-clavikular lederna är det inget man ska hasta förbi i tron om att det "bara kommer vara missvisande". Om man såklart inte vill ha ett smatterband av följdfrågor (lyckligtvis hade jag svar på tal där).

4. Vissa tekniker behöver man inte förstå ett dugg för att göra snyggt, det verkar gå lika bra med palpationskänsla, intuition och en bra 3-dimensionell bild av anatomin(eller tur helt enkelt, men sånt tror jag inte på).

5. Övning betalar sig. Särskilt målinriktad, fokuserad, nära på manisk övning. Att ha en stor del av det praktiska på film var dessutom ovärderligt.

Så överlag den bästa praktiska examinationen hitills får jag nog lov att säga!

Kan jag rekomendera SCOM?

Fick denna fråga från en person som funderar på att börja på SCOM i höst och tänker nu citera mig själv (för ingen annan verkar göra det!) från mitt svar:

Jag kan varmt rekomendera SCOM om man känner att man är redo att genomgå den här typen av utbildning. Alla som går tycker att det är tufft och krävande. Man ligger konstant efter med läsning och behöver hela tiden få till det för att öva praktiskt. Det sliter på förhållanden och emellanåt känner man att man inte har ett liv. Men samtidigt är det en helt enormt utvecklande och inspirerande utbildning. Någon sa att de är den perfekta balansen mellan "art and science", kan inte annat än hålla med. Bägge hjärnhalvor får sitt. De flesta (jag själv inräknad) har vuxit på fler plan än man kunnat föreställa sig när man började. En riktig resa.

Hoppas att det inte var alltför avskräckande.

Modell

Fick chansen att vara model idag på 08:ornas praktiska examen idag. Alltid skönt att sitta där och veta allt. Konstigt hur all den kunskapen inte är alls lika tillgänglig när man själv ska upp och visa vad man går för.

Det är ju precis det som en praktisk examen går ut på, en chans att visa vad man kan. Ändå har jag en osviklig förmåga att fokusera på det man inte har lyckats få in, inte kommer ihåg eller helt enkelt blankar ut av stress.

Tycker att de som jag såg jobba gjorde bra ifrån sig, kändes säkra och lugna. Jag vet att jag skulle inte vilja ställa mig och visa soft-tissue palpation av handleden idag med alla dess tunnlar och tendons.

Och precis som jag lärde mig den svåra vägen att alltid komma ihåg L5 vid en bäckenundersökning, vet jag att det idag finns minst en blivande osteopat därute som aldrig kommer att glömma vilket ben som processus mastoideus sitter på.

Få nu Preclinical exam ur världen 08 så ses vi i kliniken.

Direkt elevdemokrati

Sen början av utbildningen, way back in 2007, har idén funnits att bilda en elevkår. Något som initierades av skolledningen men som måste så klart utföras av skolans elever. Arbetet har fortskridit i lite olika konstellationer och kåren börja sakta ta form. Planen är att ha allt formellt klart till 08/09s skolvecka så vi kan ha en stämma och få stadgar och styrelse godkänt av de blivande medlemmarna.

Nog om det.

Osteopaterna i Sverige har ett ett yrkesförbund - Svenska Osteopat Förbundet (SOF) där många, men inte alla osteopater i Sverige är med. Historiskt sett har man som osteopatstudent kunnat vara medlem, en typ av stödmedlem som kunnat sitta med på möten utan rösträtt och i vissa lägen fått lämna rummet vid omröstningar och liknande. Denna form av elevmedlemskap togs bort 2007, precis när vi började vår utbildning.

Nu har en medlem föreslagit i en motion att man ska återigen ändra i SOFs stadgarna och återinföra denna begränsade elevmedlemskap för att vi elever ska känna gemenskap med de yrkesverksamma Osteopater som är medlemmar.

Hur hänger allt detta ihop då?

För några veckor sedan blev jag och en kursare ombedda att ha ett informellt möte med Joakim Mossenberg som är ordförande för SCOMs styrelse och givetvis väldigt aktiv i alla frågor som rör elever (i detta fall vid båda skolorna). Joakim ville skapa sig en bild av hur vi som elever såg på det här med elevmedlemskap i SOF och valde att träffa just oss eftersom han känner till att vi jobbar med bildandet av kåren och är intresserade av vad som händer i Osteopatsverige.

Innan jag går vidare med vad vi sa så vill jag poängtera att dels var Joakims frågor väldigt öppna och inte alls ledande och att vi vid flera tillfällen uttryckte att det som sades var våra personliga åsikter och att vi inte på något sätt kunde tala för alla elever på skolan.

Så vad tyckte vi?

Medför verkligen ett sådant medlemskap en större gemenskap med de Svenska Osteopaterna?

På ett sätt är man ändå (eller mer) utesluten som betalande medlem utan rösträtt och utan rätt att delta på fulla möten eller workshops.

Som elev på SCOM kan vi känna stor gemenskap med de Osteopater som föreläser där, i stort sett alla inbjuder till observation och direktkontakt om man har frågor.

Finns det en mening att vara stödmedlem ur solidaritets- eller ekonomiska skäl?
I sådana fall kan det vara värdefullt.

Informationsflödet från SOF känns bra, nu när informationsbreven går ut till oss elever också. Däremot skulle SOF kunna vara mer aktiv och visa sig mer på skolan.

Är inte SOF ett yrkesförbund som ska värna om de yrkesverksamma Osteopaterna, blir inte eleverna lite överflödiga där? Till och med en belastning för förbundet?

Mycket av det som SOF gör för sina medlemmar ska kåren göra för eleverna på SCOM.

Kan inte ett stödmedlemskap i SOF utnyttjas, ex kroppsterapeuter som marknadsför sig som medlemmar i SOF (och indirekt som osteopater) fast de ännu inte är färdigutbildade?

Som ni ser ställde vi oss ganska frågande till det hela. När jag har diskuterat det här med andra kursare har jag fått intrycket av att många tycker att det här kan vara något bra så därför har jag valt att redogöra detta här där man kan direkt gå in och tycka till som en kommentar.

Så elever på SCOM, kommentera nedan(helst med namn och klass för vem som helst kan trots allt skriva här)!

Sen skickar jag länken till Joakim Mossenberg så han kan läsa ett förhoppningsvis mer nyanserad elevsynvinkel.

ps. Kåren kommer att ha ett eget diskussionsforum när vi får lite mer tid efter årstentor. ds.

Skolans elevbloggar

Skolans officiella elevbloggar är nu uppe och rullar. Så när du vill läsa vad som egentligen händer i osteopatstudentvärlden föreslår jag dessa länkar:

Angelica, år 4
Matilda, år 1

Happy reading!

April april?

Föregående inlägg var ju då ett aprilskämt. Några gick på det, de flesta såg det som ett skämt, men ingen förstod det roliga riktigt. Utom undertecknad kanske.

Avbryter studier

Tyvärr måste jag lägga ned mina studier. Tid och pengar räcker inte till verkar det som. Tack alla kunniga lärare för all kunskap och tack alla fina kursare. Men nu lägger jag ner osteopatistudierna och därmed även denna blogg.

Med tungt hjärta.

Luke

Optimal anatomisk atlas

När jag började utbildningen på SCOM så hade vi valet i läslistan mellan Netter eller Sobotta som anatomisk atlas. Netter är ju lite mer färgglad medans Sobotta är lite mer detaljerad. Netter kan man bära med sig till föreläsningar, Sobotta kräver lite mer vilja för det och är i två band dessutom.

Nu när min sambo nu ska iväg på en anatomikurs för yogalärare har de en helt annan atlas på sin läslista som jag inte hade hört talas om tidigare; Thieme - Atlas of Anatomy. Jag har suttit och bläddrat i den som lite repetition inför kommande årstentor och är imponerad.



De här bilderna hittade jag på Amazon.com och utgår ifrån att varken förläggare eller försäljare har något emot att de visas här, vem vet kanske hamnar de på skolans läslista så småningom.

Vad jag gillar med boken är att bilderna är rena och tydliga och att man valt att peka ut lagom många strukturer per bild. Den är kanske inte lika detaljerad som Netter eller Sobotta men det känns som om den täcker det mesta. Möjligen tappar den helheten eftersom organ inte är med, det är rent muskelo-skelettala beskriviningar. Kärl och nerver är däremot med.

Den starkaste sidan som boken har är att den har små textdelar där man kan läsa om anatomiska och fysiologiska detaljer och en hel del neuroanatomi. Mycket ur en manuell terapeuts synvinkel känns det som och inte så kirurgiskt orienterat. Den beskriver även en del vanliga skador och anomalier.

Största nackdelen är att den inte alls har tagit med kraniet, den ligger i en separat bok tydligen. Likaså organsystemen. I skrivande stund kan man köpa hela serien på tre böcker för $250 via Amazon.com men de finns även på Adlibris.se

Maximal skepsis

Googlade efter osteopatibloggar häromdagen och ramlade på något helt annat, ett forum för skeptiker!

I en tråd om osteopati hittade jag dessa godbitar:

"Osteopater verksamma i Sverige behandlar alla över åtta år som inte har sjukdomssymptom som bör behandlas med mediciner eller kirurgi" (citat från SoFs hemsida)

Jag tycker samtliga problem de skriver de kan behandla har sjukdomssymtom som bör behandlas med mediciner eller kirurgi. Således kan de inte behandla något alls?

Om man går dit för behandling så måste man antinge vara 1) Riktigt desperat eller 2) Ointelligent

Inget av det är egenskaper värda att respektera.

Största delen av Sveriges befolkning är nog tyvärr inte utbildade/informerade om vad som är vad inom "vården".

Jag tycker det osteopatiska sättet att massera är ganska behagligt, nu gäller det bara att hitta någon som håller på med denna massage utan all nonsens. Den senaste osteopat började genast snacka om att jag hadde leverproblem så det var exit direkt.

Så man kan nog påstå att det finns ett visst motstånd därute mot osteopati, undrar vad den grundar sig i? Rädsla att någon utanför "skolmedicinen" gör ett bättre jobb än dessa herrar klarar i smärthantering kanske.

Hela diskutionen kan läsas här

Strategi för identifiering av patologi

Denna skolvecka hade vi äran att få träffa Niclas Hjelm (leg. sjukgymnast OMT, D.O) som föreläste om Nervförträngning på olika nivåer. Det mesta hade vi redan täckt men det var skönt att få höra det på svenska, och på riktig medicinsk akademisk svenska därtill. Dessutom är det alltid bra med repetition och fördjupning.

Måste säga att jag blev lite inspirerad av Niclas blanding av Sjukgymnastik, OMT, Osteopati och Akupunktur. Att vi inte har haft honom på SCOM tidigare är förvånande faktiskt, särskilt under kursen i differentialdiagnostik med tanke på att han har författat en bok i ämnet:

Strategi för identifiering av patologi är en koncis handbok om patologier och hur de kan yttra sig som symtom i rörelseapparaten. Strategin består av 4 steg:

1. Att identifiera systemisk påverkan (red flags)
2. Att screena för psykosomatisk systemisk påverkan (av vissa kallat yellow flags)
3. Systemisk översyn för tecken på patologi
4. Vidare medicinsk utredning

Det ger en metod att jobba efter, något jag vet var lite bristande i just kursen om differential diagnostik. Vidare finns ett kapitel som går igenom vanliga symtom för patologier topografiskt indelat. Jag hoppas verkligen att den kommer upp på läslistan för kommande årskurser, samtidigt är det en bok som de flesta kroppsterapeuter kan ha användning av. Ur förordet:

"...flera olika patologiska tillstånd [har] en tendens att först manifestera sig som smärttillstånd i rörelseapparaten och kan dessutom generera reflexmässiga störningar ledandes till muskelhypertonus, ledstörningar och retning av nervsystemet. Det vill säga tillstånd som efterliknar vanliga neuromuskeloskelettala dysfunktioner som inbjuder till sjukgymnastisk behandling där sådan kan vara absolut kontraindicerad."

Niclas arrangerar även kurser i NeuroMuscular Therapy här i sverige samt kurser med bland andra Dr. Leon Chaitow på Korfu. Ett par kurser som jag verkligen skulle kunna tänka mig att gå.

Mer finns att läsa på superkurser.se

SCOM har fått upp sin nya hemsida

www.scom.se

och det var ju på tiden!

Mitt första intryck när jag ser den nya hemsidan är att SCOM är en väldigt modern skola med rötter och med fokus på eleverna. Klart professionell hemsida får jag nog lov att säga.

Det ska bli intressant att läsa de "officiella" elevbloggarna när de kommer igång. Lycka till Angelica och Matilda.

Skolan har verkligen lyft sen vi började, inte för att det var dåligt då men det fanns utrymme för förbättring och tack vare att skolledningen har lyssnat på feedback från elever och arbetat så aktivt med att utveckla skolan har man lyckats.

Det har man verkligen lyckats plocka upp på den nya hemsidan.

Självfinansieringens moment-22

Att finansiera sina studier själv är ingen dröm, men vill man studera till manuell terapeut i Sverige är det just det som gäller, om man inte tycker att sjukgymnastik räcker förstås.

Själv ser jag det som en god investering, förhoppningsvis kommer jag att tjäna mer som Osteopat när jag är klar än det jag gjorde innan. Även om jag tror att det kommer att ta många år innan jag når dit. Jag kommer garanterat att få en mer utmanande och intressant vardag, så mycket vet jag.

Men att vara beroende av banker är ingen dröm. För att få låna pengar till kursavgiften ska man så klart kunna visa upp en inkomst. För att kunna klara sina studier måste man lägga ner tid på det, att arbeta fulltid och gå den här utbildning är ingen bra lösning som jag ser det även om det verkar fungera för vissa. Så man går ner i arbetstid, och lön. Vilket gör dig mindre kreditvärdig och bankerna mindre benägna att låna ut. Särskilt efter den så kallade finanskrisen.

Mitt råd till den som funderar på att söka till SCOM skulle vara idag att ha finansieringen klar innan du börjar, eller ha en riktigt stabil ekonomi där du utan att göra avkall kan ta den tid du behöver för dina studier.

Själva är vi i färd med att sälja vår bostad för att kunna finansiera resten av utbildningen, vilket faktiskt känns helt rätt. Allt för att gå klart. Men jag hoppas att det någon gång kan bli statligt finansierat att gå utbildningar liknande den här. Med tanke på hur många människor som blir hjälpta av manuella terapeuter varje år och de miljarder skattepengar som genereras utan att branschen får någonting tillbaka. Men det är mycket politik på vägen dit. Tills dess kan man ju alltid besöka en sjukgymnast om man har problem med smärta och inte kan eller vill betala för sin egen vård.

Virtual Autopsy

The Virtual Autopsy Table from NorrköpingsVisualiseringscenter on Vimeo.

Virtual Autopsies from NorrköpingsVisualiseringscenter on Vimeo.

Ett alternativ till formalindrypande dissektioner kanske?

Dyrare läkemedel, positivt för manuella terapeuter?

Läste i DN idag att läkemedelsbranschen har höjt sina priser på receptfria läkemedel med i snitt 11% sedan avregleringen i november. GSK var i topp med att indirekt höja priset på Alvedon och Panodil med ungefär 40% och nu kostar en tablett Alvedon ungefär 2 kr.

Ett besök hos en osteopat kostar med andra ord lika mycket som 250-325 alvedon tabletter. Med tanke på att det faktiskt finns folk som trycker i sig upp mot 4-6 tabletter om dagen tycker man att det inte borde ta många månader innan det faktiskt blir billigare att besöka osteopaten. Och bespara levern på köpet. Eller?