lördag 24 oktober 2009

Musik mellan mina öron

Var på konsert igår och kom att tänka på att olika manuella terapier är lite som olika musikstilar.

Kiropraktiken står för hårdrock. Snabb, intensiv och ganska väldefinierat. Det finns en musikalisk skicklighet att hämta, men man håller sig gärna inom sina egna uppsatta ramar.
Naprapatin för tankarna till Gyllene tider, Thomas Ledin och kanske Kicki Danielsson. Väldigt uppskattat av svenska folket, men kanske inte de bästa musiker som världen skådat. Verkar ändå fungera för en stor del av den svenska befolkningen, så inte att underskatta.
Sjukgymnastiken är den manuella terapins motsvarighet till Kenny G. Lättsmält och uttryckslöst men spelas likt förbannat i vartenda varuhus.

Var står osteopatin bland dessa musikgenrer? Jazzen så klart. Teknisk skicklighet kombinerat med en djup förståelse för teorin bakom och en förmåga att tänka logiskt och samtidigt improvisera. Man förstår inte alltid vad musikerna gör, men behöver det inte heller eftersom resultatet oftast blir utmärkt.

Bjuder här på lite osteopatisk musik:


1 kommentar: